Kvällens planering bestod av fotopromenad med caya, hundarna var självklart med och agerade modeller, vilket gjordes med bravur:
Efter promenaden var det träning inplanerad (med anledning av tidigare nämnda telefonsamtal) för att därefter kompletteras med en nyttig kvällsmat! Träningen byttes till kaffehäng hos ovan nämnda Caya och därefter blev det nyttig pizza hos folkets jubel, med läsk till.
Men det blir inte alltid som man tänkt sig och tur är väl det!
Under promenaden i skogen lyckades hundarna hitta en pinne, av alla tusen som fanns att välja på, som de båda ville ha! Den var finare än alla andra, lenare än alla andra och hade en smak av tallbarr som ingen annan pinne i skogen kunde mäta sig med!
Således uppstod en liten dispyt och den stackars pinnen höll nästan på att slitas i stycken innan jag, i form av familjehövding, klev in och bestämde att denna pinne skulle tillhöra mig och ingen annan!
Så nu har jag en alldeles egen granbarrsdoftande fin pinne!
